Omvandla lön till timlön: formeln och räkneexemplen
Du omvandlar lön till timlön genom att först räkna om beloppet till en årslön, och sedan dela den årslönen med antalet timmar du faktiskt jobbar per år. Samma årslön ligger till grund för dag, vecko, månads och timlön, det är bara nämnaren som skiljer dem åt.
Så fungerar omräkningen
Alla omräkningar går via ett mellansteg: årslönen. Det är den gemensamma nämnaren som gör att du kan hoppa mellan timme, dag, vecka, månad och år utan att tappa precision på vägen.
Från timlön räknar du ut årslönen så här:
årslön = timlön × timmar per vecka × veckor per år
Från daglön:
årslön = daglön × dagar per vecka × veckor per år
Från veckolön räcker det med:
årslön = veckolön × veckor per år
Och från månadslön:
årslön = månadslön × 12
När årslönen är känd går resan tillbaka åt andra hållet, bara division istället för multiplikation:
timlön = årslön / (timmar per vecka × veckor per år)
daglön = årslön / (dagar per vecka × veckor per år)
veckolön = årslön / veckor per år
månadslön = årslön / 12
Poängen med att alltid passera årslönen är att den fångar hela din arbetstid, inte bara en genomsnittsvecka. Jobbar du inte exakt 52 veckor om året (semester, föräldraledighet, en deltidsperiod) syns det direkt i hur många veckor du matar in, och alla andra siffror justerar sig automatiskt.
Räkneexempel: från timlön till årslön
Säg att du har en timlön på 180 kr, jobbar 40 timmar i veckan och 52 veckor om året (ingen avdragen semester i det här första exemplet, ren räknemodell). Årslönen blir:
180 × 40 × 52 = 374 400 kr
Från den årslönen härleds resten. Veckolönen är årslönen delat med 52 veckor, dagslönen är veckolönen delat med 5 arbetsdagar, och månadslönen är årslönen delat med 12.
| Period | Belopp |
|---|---|
| Timme | 180 kr |
| Dag | 1 440 kr |
| Vecka | 7 200 kr |
| Månad | 31 200 kr |
| År | 374 400 kr |
Lägg märke till att 180 kr i timmen inte känns som särskilt mycket i stunden, men blir över 374 000 kr om året när 2 080 arbetstimmar (40 × 52) läggs ihop. Det är precis den typen av glapp som gör det svårt att jämföra ett timlönejobb med ett fast årslöneerbjudande utan att räkna igenom det.
Räkneexempel: frilans eller deltid, från timlön till årslön
Deltid och frilansuppdrag ser sällan ut som 40 och 52. Ta ett andra scenario: en konsult som tar 220 kr i timmen, jobbar 24 timmar i veckan fördelat på 4 dagar, och räknar med 46 arbetsveckor om året (resten går till semester, sjukdagar och luckor mellan uppdrag).
220 × 24 × 46 = 242 880 kr
Samma division ger resten av tabellen: veckolönen delat på 46 veckor ger dagslönen, och årslönen delat på 12 ger månadslönen.
| Period | Belopp |
|---|---|
| Timme | 220 kr |
| Dag | 1 320 kr |
| Vecka | 5 280 kr |
| Månad | 20 240 kr |
| År | 242 880 kr |
Timlönen är högre än i det första exemplet (220 kr mot 180 kr), men årslönen hamnar ändå betydligt lägre, 242 880 kr mot 374 400 kr, eftersom det totala antalet arbetstimmar per år är mindre än hälften (1 104 mot 2 080). En hög timtaxa säger med andra ord ingenting om den faktiska årsinkomsten förrän den multipliceras med hur många timmar som verkligen faktureras.
Räkna med dina egna siffror
Formlerna ovan fungerar med vilka tal som helst, men det är lättare att lita på svaret när du testar dina egna. Fyll i din lön, ditt antal timmar och dagar per vecka och hur många veckor du faktiskt jobbar om året, så räknar verktyget om till alla fem perioder direkt.
Beräknas i din webbläsare, skickas aldrig till en server.
Vanliga misstag
Att blint anta 40 timmar och 52 veckor. Standardsiffrorna passar en heltidstjänst utan avdragen semester, men de flesta har 25 till 30 semesterdagar om året. Räkna in det genom att sänka antalet veckor (till exempel 46 till 47 istället för 52), annars blir årslönen ett par tiotusenlappar för hög.
Att blanda ihop bruttolön och nettolön. En timlön på 220 kr brutto blir betydligt mindre efter skatt. Omräkningen mellan perioder fungerar likadant för båda, men jämför du din räknade timlön mot ett annat jobbs erbjudande måste båda vara i samma led, antingen brutto mot brutto eller netto mot netto.
Att använda ett antal dagar per vecka som inte stämmer med timmarna. Jobbar du 24 timmar i veckan men matar in 5 dagar per vecka i formeln för daglön, får du en daglön som är lägre än den faktiska arbetsdagen är värd. Antalet dagar per vecka ska spegla hur arbetstiden faktiskt är fördelad, inte ett schablonvärde.
Att ignorera övertid och bonus. Ett timlönejobb med regelbunden övertid kan i praktiken ge en högre årsinkomst än den grundformel som bara multiplicerar ordinarie timmar visar. Jämför du mot ett fast årslöneerbjudande, lägg till den förväntade övertiden eller bonusen separat innan du drar en slutsats, annars jämför du inte samma sak.
Vanliga frågor
Hur många arbetstimmar har ett år? Med en heltidstjänst på 40 timmar i veckan och 52 veckor blir det 2 080 timmar om året. Dra av semester (till exempel 5 veckor) och det sjunker till 47 veckor, alltså 1 880 timmar. Siffran varierar med kollektivavtal, deltid och hur många lediga veckor du faktiskt har, så räkna alltid med ditt eget veckoantal istället för att anta 52 rakt av.
Vad är skillnaden mellan bruttolön och nettolön i den här beräkningen? Formlerna omvandlar bara mellan tidsperioder, timme, dag, vecka, månad och år, de säger ingenting om skatt. Matar du in en bruttolön får du bruttosiffror tillbaka i alla perioder, matar du in en nettolön (efter skatt) får du nettosiffror tillbaka. Blanda aldrig de två i samma jämförelse, då landar slutsatsen fel även om räknesättet är korrekt.
Hur jämför jag ett årslöneerbjudande med ett jobb som betalar per timme? Räkna om båda till samma period. Ta årslöneerbjudandet och dela med det verkliga antalet arbetstimmar det andra jobbet faktiskt ger (timmar per vecka gånger veckor per år, med semester avdragen), så får du en jämförbar timlön. Glöm inte att lägga till förmåner som tjänstepension, försäkringar eller extra semesterdagar, de saknas ofta i en ren timlön men kan vara värda flera tusenlappar om året.