Så fungerar Wells-score för DVT
Wells-score för DVT är en poängskala som skattar sannolikheten för djup ventrombos (DVT) i ett ben innan man går vidare med provtagning eller ultraljud. Du går igenom tio kliniska kriterier och summerar dem till ett tal. Nio av kriterierna ger +1 poäng var, medan det tionde drar ifrån 2 poäng när en alternativ diagnos är minst lika sannolik som DVT. Summan avgör om DVT är sannolik eller osannolik, och det styr i sin tur vilken undersökning patienten ska ha härnäst.
Poängen ställer alltså ingen diagnos på egen hand. Den delar in patienter i risknivåer så att rätt person hamnar hos D-dimer och rätt person hamnar hos ultraljud. Nedan går vi igenom alla tio kriterier, varför ett av dem drar ifrån poäng, ett räknat exempel, en kalkylator du kan testa direkt, indelningen i två respektive tre nivåer och de vanligaste misstagen.
De tio kriterierna
Varje rad prickas av med ja eller nej. Notera att den sista raden är den enda som ger minuspoäng.
| # | Kriterium | Poäng |
|---|---|---|
| 1 | Aktiv cancer (pågående behandling, behandling senaste 6 månaderna eller palliativ) | +1 |
| 2 | Förlamning, pares eller nyligen gipsimmobilisering av benet | +1 |
| 3 | Sängliggande ≥ 3 dagar eller stor operation senaste 12 veckorna | +1 |
| 4 | Lokaliserad ömhet längs det djupa vensystemet | +1 |
| 5 | Hela benet svullet | +1 |
| 6 | Vaden > 3 cm tjockare än det andra benet (mätt 10 cm nedanför tuberositas tibiae) | +1 |
| 7 | Pittingödem begränsat till det symtomatiska benet | +1 |
| 8 | Kollaterala (icke-åderbråcks) ytliga vener | +1 |
| 9 | Tidigare dokumenterad DVT | +1 |
| 10 | Alternativ diagnos minst lika sannolik som DVT | −2 |
Nio kriterier ger alltså +1 poäng var och beskriver fynd som talar för trombos: en propp gör benet svullet, ömt och varmt, och riskfaktorer som cancer, immobilisering och tidigare DVT höjer sannolikheten ytterligare. Det tionde kriteriet är annorlunda och behandlas nedan.
Varför drar ett kriterium ifrån 2 poäng?
Det tionde kriteriet, “alternativ diagnos minst lika sannolik som DVT”, är det enda som ger minuspoäng, och det drar ifrån hela 2. Logiken är klinisk: om det finns en annan förklaring som är minst lika trolig, till exempel ett muskelbristning, en Bakercysta, ett erysipelas eller en kronisk venös insufficiens, så sjunker sannolikheten för att svullnaden och ömheten beror på just en propp.
Kriteriet är avsiktligt tungt viktat. Ett enda +1-fynd kan lyftas ut igen av en trovärdig alternativ diagnos, och det är meningen. Utan denna avdragspost skulle många patienter med helt vardagliga bensmärtor hamna i gruppen “DVT sannolik” och skickas på ultraljud i onödan. Det är också därför den lägsta möjliga poängen är −2: en patient utan något positivt fynd men med en klar alternativ diagnos landar på minus två.
Bedömningen av kriteriet kräver klinisk erfarenhet. Frågan är inte om det finns någon annan tänkbar förklaring, utan om den är minst lika sannolik som en propp. En vag misstanke räcker inte, medan ett tydligt erysipelas med rodnad, feber och en känd inkörsport gör avdraget rimligt. Just den bedömningen är den svåraste delen av hela poängsättningen och den som skiljer en genomtänkt utredning från en mekanisk avprickning.
Räknat exempel
Ta en patient med aktiv cancer som söker för ett svullet, ömt ben. Benet är svullet i sin helhet, vaden är mer än 3 cm tjockare än på det friska benet, det finns lokaliserad ömhet längs det djupa vensystemet, och ingen annan diagnos framstår som minst lika sannolik.
| Kriterium | Gäller? | Poäng |
|---|---|---|
| Aktiv cancer | Ja | +1 |
| Hela benet svullet | Ja | +1 |
| Vad > 3 cm tjockare | Ja | +1 |
| Lokaliserad ömhet längs djupa venen | Ja | +1 |
| Alternativ diagnos minst lika sannolik | Nej | 0 |
| Totalt | 4 |
Summan blir 1 + 1 + 1 + 1 = 4 poäng. I tvånivåmodellen betyder ≥ 2 att DVT är sannolik, och i trenivåmodellen är ≥ 3 hög sannolikhet. Nästa steg för den här patienten är därför kompressionsultraljud, inte enbart D-dimer.
Räkna med dina egna värden
Pricka av kriterierna så räknar kalkylatorn ut summan och visar risknivån direkt.
Två eller tre nivåer
Wells-score kan tolkas på två sätt. Den moderna, vanligaste modellen delar in patienter i två grupper. Den äldre modellen använder tre nivåer.
| Modell | Poäng | Tolkning |
|---|---|---|
| Två nivåer (aktuell) | ≥ 2 | DVT sannolik |
| Två nivåer (aktuell) | < 2 | DVT osannolik |
| Tre nivåer (äldre) | 0 | Låg sannolikhet |
| Tre nivåer (äldre) | 1–2 | Måttlig sannolikhet |
| Tre nivåer (äldre) | ≥ 3 | Hög sannolikhet |
Tvånivåmodellen har vunnit mark eftersom den kopplar direkt till en enkel handläggningsväg:
- Osannolik (< 2): ta D-dimer. Är den negativ är DVT utesluten och ingen bildundersökning behövs.
- Sannolik (≥ 2): gå direkt till kompressionsultraljud. Här räcker det inte med D-dimer ensam, eftersom förtestsannolikheten är för hög för att ett negativt prov ska kunna friskförklara patienten.
Poängen är alltså en förtestsannolikhet. Den avgör vilken undersökning som ska göras härnäst, men den ställer aldrig diagnosen själv och utesluter inte en propp på egen hand. Det slutliga svaret kommer från D-dimer i kombination med ultraljud, tolkat av behandlande läkare.
Poängen sätts på nytt vid varje kontakt och gäller den aktuella symtombilden. Har patienten redan haft en dokumenterad DVT ger det +1 via kriterium nio, men resten av kriterierna ska ändå bedömas utifrån det nuvarande benet och de nuvarande fynden. På så vis speglar summan alltid situationen just nu och inte en gammal episod.
Vanliga misstag
Några återkommande fel gör att poängen räknas eller tolkas fel:
- Att glömma −2-poängen. Det tionde kriteriet drar ifrån, det lägger inte till. Missar man att en alternativ diagnos är minst lika sannolik hamnar patienten felaktigt i den sannolika gruppen och skickas på onödigt ultraljud.
- Negativ D-dimer hos en sannolik patient. Vid ≥ 2 poäng räcker inte ett negativt D-dimer för att utesluta DVT. Förtestsannolikheten är för hög, och patienten ska ändå ha kompressionsultraljud.
- Att förväxla den med Wells-score för LE. Det finns en separat Wells-score för lungemboli (LE) med andra kriterier och andra brytpunkter. De två skalorna heter likadant men mäter olika saker och får inte blandas ihop.
- Att uppskatta vadomkretsen i stället för att mäta. Kriteriet kräver att vaden är mer än 3 cm tjockare än det andra benet, mätt 10 cm nedanför tuberositas tibiae med måttband. En ögonuppskattning duger inte och ger lätt en felaktig poäng.
Vanliga frågor
Vilken poäng betyder att DVT är sannolik?
I den aktuella tvånivåmodellen är DVT sannolik vid 2 poäng eller mer, och osannolik vid mindre än 2. I den äldre trenivåmodellen räknas 0 som låg sannolikhet, 1–2 som måttlig och 3 eller mer som hög. En sannolik patient går vidare till kompressionsultraljud.
Vad är den lägsta möjliga poängen?
Den lägsta möjliga poängen är −2. Den uppstår när patienten inte har något av de nio poänggivande fynden men har en alternativ diagnos som är minst lika sannolik som DVT, vilket är det enda kriteriet som drar ifrån poäng.
Är det samma sak som Wells-score för lungemboli?
Nej. Det finns en egen Wells-score för lungemboli (LE) med andra kriterier och andra brytpunkter. Skalan här gäller djup ventrombos i benet. Att blanda ihop dem är ett vanligt misstag, eftersom de delar namn men inte innehåll.
Kan man ställa diagnos med bara poängen?
Nej. Wells-score ger en förtestsannolikhet som styr nästa undersökning, den ställer inte diagnos och utesluter ingen propp på egen hand. En osannolik patient utreds vidare med D-dimer och en sannolik patient med kompressionsultraljud, och den slutliga bedömningen görs alltid av behandlande läkare.