Så beräknas kreatininclearance med Cockcroft-Gault
Kreatininclearance beräknas med Cockcroft-Gault-formeln: CrCl (mL/min) = ((140 minus ålder i år) × vikt i kg) ÷ (72 × serumkreatinin i mg/dL), multiplicerat med 0,85 om patienten är kvinna. Resultatet skattar hur snabbt njurarna filtrerar blodet och används framför allt för att justera doser av läkemedel som utsöndras renalt.
Formeln är från 1976 och bygger på fyra variabler som nästan alltid finns tillgängliga: ålder, vikt, kön och ett enda kreatininvärde. Nedan går vi igenom varför könsfaktorn finns, två fullständigt räknade exempel (en av dem visar just 0,85-faktorn), enhetsomvandlingen mellan mg/dL och µmol/L, och de fyra vanligaste felen vid tolkning av resultatet.
Formeln och varför kvinnor multipliceras med 0,85
Cockcroft-Gault utgår från att kreatininproduktionen är proportionell mot muskelmassa, inte mot njurfunktion i sig. Två patienter med identisk njurfunktion men olika muskelmassa producerar olika mycket kreatinin per dygn, och den som producerar mindre får ett lägre serumkreatinin även om filtrationen är oförändrad.
Kvinnor har i genomsnitt lägre muskelmassa än män vid samma kroppsvikt, vilket ger ett lägre serumkreatinin vid samma faktiska njurfunktion. Utan korrigering skulle formeln då systematiskt överskatta clearance hos kvinnor. Faktorn 0,85 kompenserar för det och gör resultatet jämförbart mellan könen. Det är en populationsgenomsnittlig justering, inte ett mått på den enskilda patientens muskelmassa, och den kan därför fortfarande missa i enskilda fall (se avsnittet om vanliga misstag nedan).
Exempel 1: manlig patient
En 60-årig man väger 80 kg och har ett serumkreatinin på 1,0 mg/dL. Ingen könsjustering tillämpas.
| Faktor | Värde |
|---|---|
| Ålder | 60 år |
| Vikt | 80 kg |
| Serumkreatinin | 1,0 mg/dL |
| Kön | Man (ingen justering) |
| Täljare: (140 − 60) × 80 | 6 400 |
| Nämnare: 72 × 1,0 | 72 |
| CrCl | ≈ 89 mL/min |
6 400 ÷ 72 blir 88,9, avrundat till cirka 89 mL/min. Enligt referensintervallet nedan hamnar det i bandet 60–89 mL/min, det vill säga lätt nedsatt clearance, trots ett i övrigt normalt kreatininvärde. Det är precis den typen av gränsfall formeln är till för att fånga upp: ett kreatinin som ser normalt ut på en labbremiss kan ändå motsvara en måttligt sänkt filtration hos en äldre patient.
Samma patient med kreatinin angivet som 88,4 µmol/L ger identiskt resultat efter omvandling till mg/dL, se avsnittet om enheter nedan.
Exempel 2: kvinnlig patient, med 0,85-faktorn
En 55-årig kvinna väger 65 kg och har ett serumkreatinin på 0,9 mg/dL.
| Faktor | Värde |
|---|---|
| Ålder | 55 år |
| Vikt | 65 kg |
| Serumkreatinin | 0,9 mg/dL |
| Kön | Kvinna (× 0,85) |
| Täljare: (140 − 55) × 65 | 5 525 |
| Nämnare: 72 × 0,9 | 64,8 |
| Innan könsjustering | ≈ 85,3 mL/min |
| CrCl efter × 0,85 | ≈ 72,5 mL/min |
Utan könsjusteringen hade resultatet legat på cirka 85,3 mL/min, precis inom normalgränsen. Med faktorn 0,85 hamnar det slutliga värdet på cirka 72,5 mL/min i stället, fortfarande normalt enligt referensintervallet, men tydligt lägre. Skillnaden mellan de två siffrorna, nästan 13 mL/min, visar varför faktorn inte är en kosmetisk detalj: den kan i gränsfall avgöra om en patient klassas som normal eller lätt nedsatt, vilket i sin tur kan styra om en dosjustering behövs.
Beräkna med dina egna värden
Referensintervall: CrCl och njurfunktion
Kalkylatorn klassificerar resultatet enligt följande intervall:
| CrCl (mL/min) | Njurfunktion |
|---|---|
| ≥ 90 | Normal |
| 60–89 | Lätt nedsatt |
| 30–59 | Måttligt nedsatt |
| 15–29 | Kraftigt nedsatt |
| < 15 | Njursvikt |
Många läkemedelsmonografier anger dosjusteringar direkt utifrån dessa band, till exempel “halva dosen vid CrCl under 30 mL/min”. Det gör klassificeringen minst lika kliniskt relevant som själva talet.
mg/dL kontra µmol/L
Serumkreatinin anges i mg/dL i vissa länder och i µmol/L i andra, och formeln kräver mg/dL. Omvandlingen är enkel: dela µmol/L-värdet med 88,4 för att få mg/dL, eftersom 1 mg/dL motsvarar 88,4 µmol/L.
| µmol/L | mg/dL |
|---|---|
| 88,4 | 1,0 |
| 70,7 | 0,8 |
| 106,1 | 1,2 |
Ett kreatinin på 88,4 µmol/L är alltså samma värde som 1,0 mg/dL i exempel 1 ovan, och matat in i formeln ger det samma resultat på ungefär 89 mL/min. Kalkylatorn ovan tar båda enheterna direkt, så manuell omvandling behövs inte i praktiken, men det är värt att känna till räknesättet för att kunna kontrollera ett resultat för hand.
Vanliga misstag
Att använda faktisk kroppsvikt hos överviktiga patienter. Klassisk Cockcroft-Gault använder faktisk vikt, men fettvävnad bidrar knappt till kreatininproduktionen. Hos en patient med högt BMI ger faktisk vikt ett för högt resultat, ibland kraftigt överskattat. Många kliniska protokoll använder i stället en justerad vikt eller idealvikt för dosberäkning hos överviktiga, snarare än det rena räknevärdet.
Att lita på formeln vid akut njurskada. Cockcroft-Gault förutsätter att kreatininet är i steady state, det vill säga stabilt över tid. Vid akut njurskada stiger eller sjunker kreatininet fortfarande, och ett enskilt värde speglar då inte den faktiska filtrationen. Resultatet kan vara missvisande åt båda hållen tills kreatininet har planat ut.
Att överskatta funktionen hos patienter med låg muskelmassa. Äldre, amputerade och undernärda patienter producerar mindre kreatinin oavsett njurfunktion. Ett lågt kreatininvärde hos den här gruppen kan därför spegla låg muskelmassa snarare än god njurfunktion, och formeln riskerar att räkna fram ett för högt CrCl.
Att blanda ihop mg/dL och µmol/L utan omvandling. Att mata in ett µmol/L-värde direkt som om det vore mg/dL förvränger resultatet med en faktor på ungefär 88, vilket ger ett absurt utfall som ofta är lätt att upptäcka, men ibland inte tillräckligt uppenbart för att fångas i tid.
Vanliga frågor
Vad räknas som normal kreatininclearance?
En CrCl på 90 mL/min eller mer klassas som normal njurfunktion enligt de flesta referensintervall, inklusive det kalkylatorn ovan använder. Värden mellan 60 och 89 mL/min räknas som lätt nedsatt, vilket är vanligt förekommande hos äldre patienter utan att nödvändigtvis kräva åtgärd i sig.
Hur skiljer sig CrCl från eGFR (CKD-EPI)?
Cockcroft-Gault-clearance anges i ren mL/min och normaliseras inte mot kroppsyta. eGFR-formler som CKD-EPI anges per 1,73 m² kroppsyta, vilket gör dem bättre lämpade för att klassificera kroniskt njursjukdomsstadium på befolkningsnivå. De två siffrorna är inte utbytbara. För läkemedelsdosering anges ofta specifikt vilket mått som ska användas, och Cockcroft-Gault förblir standarden för många preparat eftersom det var det mått som användes i de ursprungliga farmakokinetiska studierna vid godkännandet.
Vilken vikt ska användas hos en överviktig eller underviktig patient?
Hos en patient med högt BMI ger faktisk kroppsvikt en överskattning, eftersom fettvävnad bidrar minimalt till kreatininproduktionen. Många protokoll använder då en justerad vikt eller idealvikt i stället. Hos en kraftigt underviktig patient kan omvänt idealvikten vara högre än den faktiska vikten, och där används oftast den faktiska vikten för att undvika att överskatta clearance. Vilket val som är rätt beror på det aktuella protokollet eller läkemedlets produktresumé.
Är Cockcroft-Gault pålitlig vid akut njurskada?
Nej. Formeln bygger på att serumkreatinin är stabilt (steady state), och vid akut njurskada förändras kreatininet fortfarande dag för dag. Ett beräknat CrCl under den fasen kan både under- och överskatta den verkliga filtrationen beroende på om kreatininet är på väg upp eller ner. I det läget används i stället klinisk bedömning, seriella kreatininmätningar eller andra metoder anpassade för akut njurfunktion, snarare än ett enskilt Cockcroft-Gault-värde.